Idag har jag förljt med Jens till en gastroskopiundersökning. Skulle vara snäll och föreställa moraliskt stöd. Gissa vem som höll på att svimma och var tvungen att gå ut från underökningsrummet? Ja det var ju inte Jens iaf, för ahn låg på britsen och plågades...
Jag fick världens svettattack, sen började det svartna för mina ögon. Personalen där inne tyckte att jag såg lite blek ut och uppmanade mig att gå ut, men jag hängde kvar lite till... Man vill ju inte visa sig mesig eller! Men innan det var färdigt var jag tvungen att erkänna min mesighet och det var i sista stund. Precis innan jag satte mig på en stol med huve mellan knäna var det alldeles svart och flimrigt framför ögonen. Kan meddela att jag faktiskt aldrig har svimmat och att jag inte är riktigt säker på varför det var så nära idag...
Nu ska jag försöka ta tag i mina studier och ägna mig åt lite littaratur!
Tjingeling!
2 kommentarer:
stackars Jens, det där hoppas jag att jag slipper göra.....
ja e ju lite barnslig av mig så ja tyckte ju att d va skoj :) ja fick ju en chans till att leka i bollhavet :) å åka kana. men e ja en aning öm i knäna idag efter allt krypande. :)
Skicka en kommentar