Oresonlig!

Det är vad jag är just nu. Sur och "fy fan va jävla trökig". Skitsamma! Har kommit fram till att det beror på hur man prioriterar här i livet. Just nu känns det som att jag prioriterar "vi" och "oss" framför mig själv, medan vissa andra är fokuserad på enbart sig själv i första hand.

Har ansträngt mig och städat ut granhelvete och tvättat idag. Har dessutom tagit reda på tvätten (till båda). Jag har dessutom ansträngt mig till det yttersta och suttit ner och skrivit en matplanering för de närmaste veckorna, samt en inhandlingslista. Planen var att vi skulle åka å handla ikväll, dels för att det är ganska tomt i kylen öht och för att jag vet att jag kommer att bli kvällssugen ikväll och eftersom vissa klagar på min fettomage vill jag helst äta frukt!

"ska vi åka å handla?" nähe, det orkade han inte, han ska ju ut å gå med pär! TACK så jävla mycket för att du prioriterar dig själv och din motion före "oss"! Själv skulle jag kunna gära båda sakerna, men ibland ska ju saker ske exakt på tid och då är det inte att räkna med att vår tid skulle kunna vara med i beräkningen! Trött på allt just nu! ARG på att jag ens blir arg...

Jag vet att jag är oresonlig och enbart löjlig, men jag hade kunnat planerat in träning på sporthallen ikväll om jag inte räknat med att vi skulle handla. Men det är väl där jag (och många andra kvinnor) gör fel... Ska kanske sluta vara snäll och planera mat och städa bort barriga granar? Eller ens ta in en jävla gran!

Kommentaren över utstädningen av julen? "Jag tyckte det var mysigt med granen och ljusstakarna" DÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖ!